Åsbohöna 

 

På Haget har vi haft åsbohöns i genbank. Hösten 2014 beslutade vi att flera anledningar att avveckla genbanken, bland annat för att kunna ha flera hönsraser. Innan de nya raserna gjorde entré på gården sålde vi dock av de flesta åsbohönsen som därmed gav upphov till två nya genbanker. Nu finns det en mängd olika hönsraser på gården och blandningar däremellan, men åsbohönan ligger mig fortfarande varmt om hjärtat så texten om dem får ligga kvar här på hemsidan.

 

 

Historia

 

Våra tamhöns härstammar från det vilda hönssläktet Gallus som det fortfarande finns vilda arter kvar av i Asien. Tamhöns har människan troligen haft sen hon blev bofast men till våra breddgrader kom de för ca 2000 år sen. Hönsen fick klara sig mycket själva och söka föda i avskrädeshögar och i naturen. De som klarade detta bra samt kunde undvika rovdjur överlevde och förde sina gener vidare. Under 1900-talet blev det vanligare med kommersiell hönshållning och för att förbättra produktionen av kött och ägg tog uppfödare in olika hönsraser från andra bygder och länder. De gamla lanthönsen trängdes undan. Många hade dock kvar sina höns för självhushållning och på så sätt finns ett antal lantraser av höns bevarade. Några exempel är förutom Åsbohöna Kindahöna, Hedemorahöna, Gotlandshöna och Skånsk blommehöna

 

Åsbohönans genbank härstammar från två gårdsflockar i NV Skåne. Den första från änkan Gerda Svensson i Esborrarp som tillvaratogs 1982. Hon fick sina höns i bröllopsgåva 1924 av sin mor Tilda Kronkvist. Tilda i sin tur fick även hon sina höns i bröllopsgåva av sina föräldrar vid sitt bröllop 1887. Hönsens utseende har så vitt man kan minnas inte förändrats på hela tiden. 1992-93 tillfördes djur från den andra gården – syskonen Larssons i Linneröd (OBS – ej Linderöd). Dessa djur kom från syskonens farfar Lars Nilsson från Lycke i Hylltofta 1885. Djuren i den här flocken var i allmänhet mindre än de från Esborrarp. Någon inblandning av moderna raser skall inte ha förekommit. Namnet Åsbohöna kommer av att båda gårdarna som hönsen härstammar från ligger i Södra respektive Norra Åsbo härad.

 

Rasbeskrivning
Lantraser generellt är motståndskraftiga mot sjukdomar, klimattåliga och har goda föräldraegenskaper. Hönorna i en lanthönsflock värper 100-200 ägg per år och 30-40 % lägger sig och ruvar. Äggen väger ca 45-50 g styck vilket skulle klassas som små ägg om du köper dem i affären. Åsbohönan är också en liten ras vilket beror på att den utvecklats i en fattigare skogsbygd med begränsad tillgång på foder (jämför slätthöns med god tillgång på spannmålsspill). Djuren kan ha många olika färger, till exempel vildfärg, vete, svart blå och även vitspräckliga. De har oftast ingen benbefjädring. Vikten ligger på 1 – 1,5 kg för hönor och 1,5 – 2 kg för tuppar.

 

Läs mer om Åsbohönan och andra svenska lanthöns på www.kackel.se.